Matteus

Upptäck de viktigaste episoder av Bibeln som illustreras av de största mästerverk av målning

Petrus erkänner Jesus som Messias

Då frågade han dem: "Vem sägen då I mig vara?"
Simon Petrus svarade och sade: "Du är Messias, den levande Gudens Son."
Då svarade Jesus och sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas' son; ty kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himmelen.
Så säger ock jag dig att du är Petrus; och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga.
Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen."

Se målningar
Läs stycket

Jesus förvandlas på berget

Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder, och förde dem upp på ett högt berg, där de voro allena.
Och hans utseende förvandlades inför dem: hans ansikte sken såsom solen, och hans kläder blevo vita såsom ljuset.

Se målningar
Läs stycket

Liknelsen om den generöse arbetsgivaren

"Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.
När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'
Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'
När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'
Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?
Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.
Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' -
Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista."

Se målningar
Läs stycket

Ingången till Jesus Kristus i Jerusalem

Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.
Och folket, både de som gingo före honom och de som följde efter, ropade och sade: "Hosianna Davids son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden!"
När han så drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: "Vem är denne?"
Och folket sade: "Det är Jesus, profeten, från Nasaret i Galileen."

Se målningar
Läs stycket

Skatt till kejsaren

Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
Men Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
Låten mig se skattepenningen." Då lämnade de fram till honom en penning.
Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?"
De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."

Se målningar
Läs stycket

Skatt till kejsaren

"Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.
Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.
De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.
De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.
Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.
Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'
Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.
Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'
Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'
Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.
Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'
Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'
Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.

Se målningar
Läs stycket

Människosonens dom

Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.
Och inför honom skola församlas alla folk och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.
Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra.
Därefter skall Konungen säga till dem som stå på hans högra sida: 'Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike som är tillrett åt eder från världens begynnelse.

Se målningar
Läs stycket



Copyright © 2018 Association Jesus World Wide